Anläggning av stentrappa med betongstomme i Hersby, Lidingö

En stentrappa med gjuten betongstomme anlades vid en villa i Hersby, Lidingö där en brant nivåskillnad mellan uppfart och entré gjorde passagen svår att använda. Den tidigare lösningen bestod av slitna marksteg som hade rört sig i sidled och tappat både höjd och linje efter flera säsonger med tjälpåverkan. Arbetet inriktades därför på en fast konstruktion med tydliga steg, stabilt underbyggnadslager och stenytor som tålde väder, smältvatten och daglig belastning.

Så byggdes stentrappan i Hersby, Lidingö

Projektet började med att den gamla trappan revs ut och att hela sträckan schaktades om till bärande nivå. Under markytan visade det sig att tidigare fyllning bestod av blandade massor med jord, mindre sten och rester av äldre sättsand, vilket förklarade varför stegen hade sjunkit ojämnt. Schakten togs därför ned till fastare underlag, och därefter lades en geotextil ut för att skilja bärlagret från de finare jordmassorna. Uppbyggnaden gjordes sedan med cirka 250 mm krossmaterial i två omgångar, där varje lager packades separat för att minska risken för framtida rörelser.

Betongstomme med rätt höjd och lutning

När underarbetet var klart formades trappans stomme upp i sektioner. Konstruktionen anpassades till en höjdskillnad som krävde 11 steg, med en steghöjd på omkring 150 mm och ett stegdjup på cirka 320 mm för att få ett jämnt gångflöde. Betongen göts i form med armering som bands samman mellan trappans sidopartier och vilplan för att ge en sammanhängande stomme. Särskild hänsyn togs till vattenavrinningen genom att varje plansteg gavs en lätt lutning framåt, ungefär 1:50, så att vatten inte blev stående mot sättsteg eller fogar under kalla perioder.

Montering av granit på steg och sättsteg

Efter att betongstommen hade härdat monterades natursten på samtliga steg. Valet föll på flammad grå granit, 30 mm tjock på planstegen och 20 mm på sättstegen, eftersom ytan gav bra grepp även vid fuktigt väder och samtidigt tålde slag och slitage bättre än tunnare skivmaterial. Stenarna kapades in efter trappans exakta bredd på 1,6 meter och fogbilden hölls stram för att ge ett lugnt uttryck mot husets sockel och den intilliggande murkanten. I överkant avslutades trappan med ett mindre vilplan där samma granit lades med fall bort från fasaden.

Markanslutningar och avslut runt trappan

En trappa fungerade sällan bra om anslutningarna lämnades orörda. Därför justerades även sidorna mot intilliggande mark så att jord och singel inte tryckte mot stenbeklädnaden. Längs ena sidan byggdes en låg kant av granitblock som höll fyllnadsmassorna på plats och gav trappan en tydligare avgränsning. På den andra sidan lades dränerande singel i en smal remsa för att minska stänk mot stenen och för att göra underhållet enklare under höst och vinter.

Detaljer som påverkade slutresultatet

En viktig del i projektet var att första och sista steget linjerades mot befintliga gångytor. Om höjderna där blev fel uppstod lätt snubbelkanter, även när själva trappan i övrigt var korrekt byggd. Därför finjusterades mötet mot uppfarten med stenmjöl och sågade kantlinjer innan fogning och slutstädning genomfördes. Betongarbetet följde relevanta delar av AMA för mark och anläggning, och materialvalen anpassades för utomhusmiljö med frostpåverkan och återkommande halkrisk.

Färdig trappa med stabil gång och tydligare entré

När arbetet avslutades hade entrén fått en trappa med jämn stegrytm, fast stomme och stenytor som låg stabilt utan svikt eller sidoförskjutning. Uttrycket blev mer sammanhållet mot tomtens övriga hårdgjorda ytor, samtidigt som passagen blev betydligt säkrare att använda året om. Den nya lösningen krävde också mindre löpande justering än den tidigare marktrappan, eftersom konstruktionen vilade på packat bärlager och gjuten stomme i stället för löst lagda steg direkt i sättmaterial.